Varför ska vi forska i vårt eget arbete? Vi har ju redan fullt upp. Schemat är pressat, inkorgen växer, besluten väntar. Ändå finns där ibland ett litet motstånd inuti – en känsla av att vi missar något viktigt. Att vi gör massor av saker, men inte alltid lär på...

DAS växte inte fram över en natt utan ur en envis känsla av att våra vanliga sätt att förstå utveckling i arbete var för långsamma och för långt från vardagen. De första försöken var små, nästan hantverksmässiga. Det var initialt oerhört tidskrävande att be deltagare att skriva ner vad...

Det här kapitlet beskriver översiktligt hur DAS-metoden fungerar i praktiken. Efter de två första kapitlen om vilka idéer DAS vilar på och varför metoden uppstod, handlar detta kapitel om hur arbetet går till på övergripande nivå – steg för steg och begrepp för begrepp. DAS rör sig alltid i...

Design av uppdrag och taggar är startpunkten för hela DAS-processen – här läggs grunden för både engagemang och kvalitet i allt som följer. När vi arbetar lagomvetenskapligt i vardagen börjar vi dock med en fråga som känns angelägen på riktigt att få nya svar på. Något ämne som skaver,...

Nu kommer vi till något av det allra vackraste med DAS, men kanske också det mest utmanande. Den där stunden då vi som leder beforskandet bjuder in en större grupp deltagare att göra olika handlingar vi designat åt dem, och sedan reflektera kring vad de lär sig av det....

Nu kommer vi till tredje och sista steget i DAS, där S:et står för ”Sample the impact”. Hur gick det för oss? Vad lärde vi oss? Vad är nu klokt att göra? Analys handlar i grunden om ett djupt och kollektivt lärande i syfte att dra lärdomar från det...

Det här kapitlet knyter DAS till fem pelare och översätter var och en till praktik. Klinisk experimentering: hjälp före mätning; kör små, kontextspecifika interventioner; replikera över olika miljöer; håll etik och samtycke explicit. Pragmatism och abduktion: börja med problemet, behandla hypoteser som prototyper, pendla mellan ideal och begränsningar och...