Vi människor har beforskat vår vardag sedan urminnes tider. Vi har prövat oss fram, sett vad som hände, dragit slutsatser och justerat våra handlingar. Inom jordbruk, läkekonst, samhällsbyggnad och mycket annat. Nuförtiden sker det inom exempelvis vård, omsorg, utbildning och socialt arbete i offentlig sektor, och inom ingenjörsarbete, produktutveckling, service, ledarskap och hantverk i privat sektor. Det vardagsnära beforskandet har förmodligen alltid varit en förutsättning för att kunna göra ett gott arbete. Särskilt när situationer är komplexa, när varje möte är unikt och när manualer inte räcker hela vägen. Då krävs ett utforskande arbetssätt som bygger på professionellt omdöme. En typ av omdöme som utvecklas genom handling, reflektion och gemensamt lärande.

Den beforskande medarbetaren är därför inget nytt ideal. Det är ett urgammalt förhållningssätt, djupt mänskligt och djupt professionellt. Ändå har det länge saknat språk, strukturer och legitimitet för arbetsplatsens vardagsnära lärande. I många organisationer har denna typ av lärande reducerats till något privat, tyst eller muntligt informellt. Samtidigt har kraven på dokumentation, evidens och kvalitet ökat kraftigt. Resultatet har ofta blivit ett märkligt glapp – allt fler analyser och direktiv, men allt mindre utrymme för de yrkesverksamma att själva äga och utveckla förståelsen av sitt yrke. Denna handbok syftar till att fylla detta glapp. Den är skriven för yrkesverksamma som vill återta ägarskapet över kunskaps-utvecklingen i sitt eget arbete.

Det professionella arbetet sker alltid i rörelse. Det är relationellt, situationsberoende och känslomässigt laddat. Det går inte att fullt ut standardisera utan att förlora det som gör arbetet meningsfullt och verkningsfullt. Ändå har mycket av den kunskapsutveckling som rör professioners vardag gradvis flyttats bort från dem som faktiskt utför arbetet. Forskning, utvärdering och utveckling har i allt högre grad blivit något som görs på professioner, snarare än av professioner.

I dag befinner sig många klassiska yrken i vad som kan beskrivas som en professionskris. Kraven ökar, tiden minskar och komplexiteten tilltar. Samtidigt fattas allt fler beslut om hur arbetet ska förstås, mätas och utvecklas av aktörer som står långt ifrån vardagens praktik: akademiker, politiker, myndigheter, konsulter och globala teknikaktörer. Ofta sker det med goda intentioner, men konsekvensen riskerar ändå att bli att professionernas eget omdöme försvagas. När andra formulerar frågorna, äger data och tolkar resultaten, förskjuts också makten över yrkesutvecklingen.

På senare tid har storskalig digital datainsamling – en sorts massbeforskning – blivit allt vanligare. Olika IT-plattformar samlar i tysthet in extrema mängder data om oss. Aldrig tidigare har så mycket data samlats in om människors arbete och beteenden. Sådan massbeforskning kan skapa överblick och synliggöra mönster som annars hade varit svåra att upptäcka. Men den bär också på risker. När komplex praktik reduceras till sifferindikatorer och metadata finns en fara i att det som är lätt att mäta får styra, snarare än det som är viktigt att förstå på djupet. Problemet är inte data i sig, utan vad som mäts och därmed tillmäts betydelse, vem som äger tolkningen och vem som beslutar om vad resultaten ska användas till.

Professionell kunskap behöver återerövras av de yrkesverksamma själva. Inte i opposition mot akademisk forskning eller storskaliga analyser, utan som ett nödvändigt komplement. För att yrken med stort samhällsansvar ska kunna utvecklas hållbart över tid krävs arbetssätt där medarbetare gemensamt kan beforska sin egen praktik, på vetenskapligt robusta men ändå vardagsnära och tidseffektiva sätt.

Det är här Designed Action Sampling (DAS) kommer in. DAS är en vetenskaplig metod som gör det möjligt för yrkesverksamma att systematiskt pröva handlingar i sin egen vardag, reflektera över vad som då händer, systematiskt men ändå tidseffektivt dela erfarenheter med andra och analysera mönster tillsammans. Metoden bygger på tre enkla steg:

1. Designa prövbara handlingar (”Design the doing”),
2. Genomföra dem i praktiken (”take Action”) och
3. Analysera utfallet gemensamt (”Sample the impact”).

Genom att knyta reflektioner till konkreta handlingar och genom att låta många delta samtidigt skapas både djup och bredd i lärandet. Känslor, upplevelser och erfarenheter tas på allvar – inte som brus, utan som viktiga signaler i komplexa förändringsprocesser.

Metoden är ett resultat av 15 års metodforskning vid Chalmers Tekniska Högskola. Det är inte så konstigt att metoden uppstod vid just en teknisk högskola, med tanke på den roll avancerad digital teknik spelar för att göra DAS möjlig. Forskningen har utförts i nära samspel med yrkesverksamma praktiker – främst då i Uddevalla kommun och på Skolverket, men även i hundratals andra stora och små organisationer i offentlig och privat sektor.

Den här boken är uppdelad i tre delar. I den första delen (kapitel 1-3) introduceras centrala begrepp kring DAS och dess vetenskapliga rötter kring vardagligt beforskande i professionellt arbete. Den andra delen (kapitel 4-6) handlar om hur beforskandet kan organiseras i praktiken, genom att de tre stegen i DAS beskrivs ingående – ett steg i vardera kapitel. Fokus ligger här på hur DAS används i vardagen.

I kapitel 7 beskrivs ledarskapet och organiseringen kring DAS, både det vardagsnära och det mer övergripande ledarskapet. Kapitel 8 beskriver ingående de vanligaste utmaningarna som vi kunnat se när yrkesverksamma beforskar sin egen praktik, från tidsbrist och osäkerhet till etik, datakvalitet och organisatoriskt motstånd. Kapitel 9 utforskar hur metaforer kan användas för att göra DAS begripligt i vardagen. Avslutningsvis i kapitel 10 sätts beforskande i ett längre historiskt perspektiv, från människans uråldriga vardagslärande till dagens massbeforskning. En diskussion förs kring vad som står på spel när professioners kunskapsutveckling riskerar att tas över av andra aktörer.

Avslutningsvis så ingår denna handbok i en öppen och kostnadsfri beforskarutbildning som ges av mitt forskningsinstitut, Everyday Institute. På institutets webbplats www.everydayinstitute.se finns möjlighet att läsa boken tillsammans med andra, i en form som kombinerar teori med praktik. Deltagare får handlingsbaserade uppdrag i DAS-anda att genomföra i sin egen vardag, och ges möjlighet att reflektera kollektivt kring sina erfarenheter. På så sätt kan idéerna från boken blandas med din egna praktik på ett finkornigt, levande och gemensamt utforskande sätt.

Varmt välkommen!

Martin Lackéus

Forskare på Chalmers, beforskare på Everyday Institute